lördag 19 maj 2012

Om en moster

Förra onsdagen, den 9:e maj, gick min moster Marianne bort. Efter några månaders kamp mot cancern så orkade inte kroppen längre och hon somnade in. Världens finaste lilla moster lämnade oss.

För ett par år sedan var jag och Lotta på besök hemma hos min familj i Alfta. Vi var nykära och hade just kommit ut och berättat för familj och vänner att vi var ett par. Kanske var det första gången som Lotta var hemma hos mig. Min moster Marianne och hennes man Harry skulle komma på besök. Jag hade inte träffat dem sedan vi berättat om oss och de hade heller aldrig träffat Lotta. Vi var båda lite spända över hur de skulle ta det. De var ju ändå över 70 år gamla båda två. Men det skulle visa sig att vi hade absolut ingenting att oroa oss för. För när de kom såg vi att Marianne bar på en prinsesstårta, och när vi frågade vad den för så svarade hon att den var "för kärleken". Just den fina gesten och speciellt de två orden, "för kärleken", betydde och betyder fortfarande otroligt mycket för mig och Lotta. Det gav oss hopp.

Älskade moster Marianne, vi saknar dig. <3

2 kommentarer:

Anonym sa...

Så otroligt fint Anna!Du är också så bra på att uttrycka det du vill ha sagt. En sådan moster förstår jag att du minns med stor glädje och tacksamhet. Vidsynhet kallar jag det!
Kram Eva.

Anonym sa...

Vidsynthet var ordet!!!
PS