Wow. I dubbel bemärkelse.

Om man bortser från den episka och gripande Broder Daniel-konserten så var det här höjdpunkten på Way Out West i mitt tycke:


Okkervil River - Lost Coastlines

(Klippet gör dock inte konserten rättvisa. Tänk er att det bakom kameramannen/kvinnan står ett överfullt och överhettat tält och dansar lyckligt så kanske det blir lättare att förstå vilken stämningen det var under konserten.)