Torsdag kväll och jag är ensam hemma. Lotta är i Paris och roar sig, väl unnat. Jag försöker få tiden att gå. Hasar mig fram och tillbaka genom lägenheten. Spelar lite på gitarren, drar slingan till "Uppsnärjd i det blå" för miljonte gången. Diskar för andra gången idag, fastän det inte behövs. Biter mig i kinden alldeles för mycket. (Lotta är ju inte här och säger åt mig att sluta). Tittar ikapp mig på "Får vi följa med", men skrattar inte lika högt när hon inte är bredvid i soffan. Rättar till mattor och vattnar redan övervattnade blommor. Nej, nog är det tur att hon kommer hem redan imorgon.
