Dagens hjältar

Linus - som fångar dagen och tar chansen, dalmas-style.



Jerry - som inte backar för att visa sin språktalang i tv, trots att den kanske är något bristfällig. Självförtroende!



De påminner båda en hel del om:

Kom, så går vi vidare

Livet går vidare, det gör ju det. Oavsett om man gillar dess nya förutsättningar eller inte så går dagarna, veckorna. Man måste helt enkelt acceptera vad som hänt, men det betyder inte att man måste förstå. Jag kan liksom inte greppa det, det sjunker inte in. Hela våren har varit så overklig. Som efter begravningen, när vi åkte hem till deras hus och alla utom Marianne var där. Det kändes som att hon bara var ute och handlade det sista till fikat, som att hon snart skulle titta in genom dörren och säga "men kära söta!" som hon så ofta sa vid glada överraskningar. Underligt. Och så ofantligt sorgligt. Det hugger tag i hjärtat, hårt.

Men jag vet att Marianne inte hade velat att jag satt här och var ledsen, hon var inte sådan. Hon hade sagt åt mig att gå ut och leva livet, och det är just vad jag ska göra.