Smakprov från gårdagen #2.

Anna Ternheim - My Secret

Smakprov från gårdagen #1.

Salem Al Fakir - Hymn
Ber om ursäkt för den dåliga bild- och ljudkvaliteten, min kamera är inte tiptop.

Fire fire!!

Igårkväll var det så dags för den ack så efterlängtade Umeå Open att dra igång och oh, så bra det var. En våt dröm för alla hardcore-indiepopare som en själv.

Mountain Goats var först ut, två killar från USA med bas och gitarr. Typexempel på musiknördar som gör musik för musiknördarna, så jag gillade dom. :) Dom fick igång publiken ganska bra, några tjejer på raden längst fram fick önska låtar så då blev det bra stämning. Får nog lyssna in mig lite mer på dem, det jag hörde igår lät lovande.

Maia Hirasawa (bilden) med band var nästa artist att inta Äpplets lilla, men mysiga scen. I mitt tycke var hon bäst av alla denna kväll. Underbar röst, underbara låtar, underbart kompband (cello, piano, ståbas). Jag bara stod och mös, och log hela tiden. Låten "Mattis and Maia" var som ett sprakande litet lyckopiller som man aldrig ville skulle ta slut. :)

Tredje man (eller rättare sagt kvinna) ut var Asha Ali, som drog kvällens största publik och applåder. Det som slog mig mest under hennes konsert var hur oerhört glad hon såg ut över att vara där, leendet lämnade nästan aldrig hennes läppar. Ibland såg hon nästan förvånad ut över det gensvar hon fick, men det var hon värd. Avslutande "Fire Fire" var kvällens näst bästa ögonblick, så brabrabra.

Sist ut var Taxi, Taxi, två nästan löjligt begåvade tvillingar i 17-års åldern. Så späda, och så blyga att de nästan inte vågade prata mellan låtarna. Men vad gör det när de har sådana bra låtar som de har, de trollband iaf mig.

Ett irriterande moment under hela kvällen var ljudkvaliteten, och till viss del även publiken. Jag stod precis framför scenkanten, ändå hade jag svårt att höra sången. Volymen var så låg att musiken ibland dränktes av barmänniskornas irriterande prat, och så ska det väl ändå inte behöva vara? Bajs på det.

Aja, ikväll blir Salem Al Fakir, Anna Ternheim, Laleh och Mattias Alkberg BD - späckat schema!!

Maia Hirasawa - Mattis and Maia.mp3

Visst känns det fint att va' vid liv en dag till?

Med en glass i handen, en vän på vardera sida och sol i massor kan man inte må annat än bra.

Uppsnärjd i det blå.

Efter att ha tittat på Explodera Batteria än en gång kan jag bara konstatera - min kärlek till Håkan Hellström kommer aldrig dö.

Kalla mig fjortis, kalla mig vad du vill, men det finns ingen som Håkan.
Han förändrade verkligen mitt liv, och det kan jag säga utan att överdriva. Jag minns fortfarande när jag "upptäckte" honom, det var som en helt ny värld. Minns hur jag lyssnade om och om och om och om igen på "Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg", och lyckan när jag väl köpte plattan med samma namn. Om och om och om igen.

Konserterna ska vi inte ens prata om.. Känslan när man står där framför scenkanten med Håkan på scen är helt obeskrivlig. Det är ögonblick av total lycka, av extas. Inget annat existerar, inga problem tynger ner ens axlar. Allt som finns är just där och då. Obeskrivligt.

Det var genom Håkan som jag verkligen upptäckte musik, som jag verkligen förstod hur den kan påverkan ens liv. Hur den kan förstå dig när ingen annan förstår dig, hur den kan beskriva dina känslor både dom bra och dåliga dagarna. Jag vet inte vem jag hade varit idag om jag inte hittat musiken.

Håkan Hellström - 06 - Uppsnärjd I Det Blå.mp3

Eget kylskåp.

Blir nog en flytt för mig till sommaren.
Det här med korridor, njaa. Inte riktigt min stil. Att vara social och se någorlunda anständig ut jämt är tröttsamt i längden. Att äta frukost i pyjamas och nyvaken-frilla finns liksom inte. Fast det klart, det är ju skönt att man aldrig behöver vara ensam om man inte vill det. Och människorna i min korridor är faktiskt jättesnälla och duktiga på att hålla i ordning köket, man har ju hört skräckhistorierna liksom.. (En bekants korridorgranne köpte en extra skiva till köksbordet för att få plats med all sin disk, som han aldrig diskade). Men nej, trots allt detta är min längtan efter ett eget kylskåp alldeles för stor. Tänk att få ha ett helt kylskåp för sig själv! Och en frys! Och en spis! Scheisse alltså. Det om något kommer bli ett major halleluhja-moment I tell ya.

Har redan hittat en lägenhet, en liten etta på Tvistevägen, så rent geografiskt kommer det inte bli en sådan stor skillnad. Hade velat ha en visning idag men när jag ringde tjejen som bor där nu så visade det sig att hon är bortrest i tre veckor. Doh. Lekte korsförhör med henne istället och enligt henne rökte hon inte, hade inga husdjur, osv, så det är nog lungan. :) Tvistevägen 7B - here I come!

Sötaste.

En treåring som doadoa-kör, sötare saker får man leta efter.
Lyssna speciellt mellan ca 1:05 in i låten till 1:45, då jammar hon/han verkligen loss. :)
Elizabeth Mitchell - Three Little Birds.mp3 (högerklicka, spara som)

Tidsfördriv.

Smeknamn: Bajs-Anna, Annoschka, Anna-Panna, lillskit.
Höger- eller vänsterhänt: Höger. ( Jag har ingen liten hjärnskada ;P)
Favoritgodis: Tuttifrutti-tablettaskar går alltid hem.
Är det nåt du absolut inte äter: Drickbar yoghurt ger mig kväljningar.
Musik just nu: Regina Spektor - Hotel Song
Vad sa du senast: "Svara då!!"
Sommarplaner: Festival!
Är du bra på matte: Mjo. Läste ju matte E en gång i tiden så.
Fisk eller badkruka: fisk.
Favoritfärg: Eh, typ ljusblå? Jag vet inte.
Saft eller alkohol: Saft blandat med alkohol = cider.
Hur många kuddar sover du med: Två platta saker.
Favoritväder: Upptinande vår är bäst just nu.
Vilket instrument är vackrast att lyssna på: sentimentalt piano eller gitarrplockande.
Morgon- eller nattmänniska: Både och. (Okul.)
Sparare eller slösare: Både och där med.
Vem är viktigast för dig: vad är det för en fråga?
Det bästa du vet: Flum med vänner, musik (lyssna, titta, spela själv)
Det värsta du vet: konflikthantering.
Bästa film: Amelie Från Montemarte.
Tror på liv på andra planeter: Det borde finnas så, ja.
Kommer ihåg din första kärlek: Hm.
Älskar du henne/honom fortfarande: Nej.
Har du några homosexuella vänner: Inte som jag vet om, nej.
Ser du på kärleken som ett misstag: Jag upprepar, vad är det för en fråga?
Framtidsdrömmar: Bli en kick ass-logoped. Eller nått sånt.
Teknisk eller oteknisk: Lagom teknisk.
Är du kittlig: Herregud ja.
Snarkar du: Ja. Härligt arv från min mor och far.
Stjärntecken: Lejon. Grrr.
Äckligaste insekten: små odödliga kusar som Rasmus brukar få på sig när han tagit en ekorre.
Största svaghet: enormt svårt för att ta beslut.
Det här är jag bra på: hålla saker för mig själv.
Det här är jag dålig på: att kommunicera och tala om för andra hur jag egentligen känner.
Lyckotal: 6.
Bästa bok: vet ej på rak arm.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja: göra så att alla behandlar varandra lite bättre. (Prettovarning, jag vet.)
Chips, morötter eller godis: Godis.
Sport, A-ekonomi eller barnprogram: Sporten, och barnprogrammen.
Har du nån flickvän/pojkvän: Nope.
Synliga ärr: Jag har en grop i mitt ben, räknas det?
Gungar du på stolen: Heh. Fråga min kära storebror.
Hur många kusiner har du: 6 st.
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump: Njae?
Vilken hand håller du gaffeln i: Höger.
Anser du att man får skylla sej själv om man slickar på en lyktstolpe mitt i vintern: Been there, done that.
Vilken läsk är godast: Troca fo' life.
Vad gör du helst?: Flummar. Festivalar.
Hur många syskon har du: Fyra äldre bröder.
Är du allergisk mot något: Icke.
Är du mörkrädd: Ibland.
Släpar du fötterna efter dig: Oh ja. Orka lyfta fötterna när man går.
Städar du ditt rum själv: Hm, jobbigt vore det annars med tanke på att jag bor själv.
Sjö eller hav: Sjö.
Saltar du på maten: Nej, känner aldrig när det behövs mer salt.
Favoritkaka: Mammas kola- och chokladkakor.
Andranamn: Eleonora.
Hur gammal är du: 19.
Favoritblomma: Förgärmigej för namnets skull.
Vilken färg har du på tandborsten: Snorgrön.
Favoritartist: Håkan kommer alltid ligga överst.
Favoritlåt just nu: Elizabeth Mitchell - Three Little Birds, bara för att den är såå gullig.
Vad gör du om du får hicka: Blir irriterad.
Hårfärg: Eh, tråkig?
Kaffe, te eller inget: Våga vägra kaffe.
Pysslar du med nån sport: att undvika att sporta, borde inte det vara en sport i sig själv?
Hatar du dig själv: Inte vad jag vet.

Katt rimmar på hatt.

Jag saknar min katt.
Fast ibland blir jag oroad över hans mentala hälsa.

I've got a party to go to.

Jahapp. Den här lördagskvällen blev verkligen inte som det var tänkt.

Om den hade blivit det så hade jag nu varit hos Karin, lagom nykter skrålandes till Klubbland. Men nej, så tyckte inte min kropp att det skulle bli. Den tyckte istället att jag skulle ligga hemma med huvudvärk och magont. Jippifuckinkajej.

På begäran

Sofia och Karin, här har ni den. (Högerklicka och spara som.)
Helen Sjöholm - Kåta Maja (Bonus).mp3

In the good old days brukade jag och Jojo gå och sjunga den här på vägen till/från matsalen. Bettan brukade också hänga med på ett hörn, fast hon tyckte oftast att det blev för pinsamt när vi andra sjöng för högt (vilket iofs är förståeligt med tanke på texten). Härliga tider.

Blåvalens dag

Idag var en lite smått sjuk dag må jag säga. Men på ett bra sätt.
Jag har bl.a blivit mobbad och diskuterat blåvalars avföring.
Mer om detta i Sofias fina blogg. :)

Finaste videon till finaste låten

Bright Eyes - First Day Of My Life
Tror aldrig att jag sett en video som passar så perfekt till en låt. Det är som att låten är Kungen och videon är Silvia och de har sagt ett stort fett klick mellan dem. :)
Lyssna, titta och bli lite extra varm i hjärtat.

Glory days

Helgen då?
Fredan spenderades i sängen med febertermometern i högsta hugg och ett dussin House-avsnitt. Inte en dag som kommer hamna på ens top 5-lista över de bästa dagarna i ens liv direkt.. Gårdagen var desto bättre, då det blev en liten men ack så mysig NV3-reunion. Maria joinade våra nordliga breddgrader över helgen så jag passade på att ge henne en guidad visning av mitt rum, heh. Sen var det tänkt att vi skulle åka den mystiska hissen på sjukhuset, men när vi kom dit så stod den stilla. Major flopp. Tur var det då att vi hade köpt dom värsta big ass-chokladmuffinsens (vette fan vilken ändelse det ska vara där?) som vi kunde trösta oss med hos Linus och Elin. På kvällen blev det bio med samma människor, "Se upp för dårarna". Som sagt, hela fyra gamla naturare på en och samma plats = mini NV3-reunion. Mysigt. :) Söndan då? Ptja, den beskrivs nog bäst så här:

Perfekt avslut på en väldigt, väldigt trevlig helg.

Sjukstuga.

Förkylning är en ganska så värdelös sjukdom egentligen. En av "fördelarna" med att vara sjuk är ju att man har en giltig anledning till att ligga hemma, glo på tv och svulla onyttigheter hela dagarna. Men när man är förkyld så funkar inte det där så bra. Dels så är man sådär irriterande halvpigg att det blir jobbigt att bara ligga hela tiden, men om man tappert nog ändå försöker sig på att göra något (som inte involverar att ligga ned) så blir man helt slut efter fem minuter och måste lägga sig igen. Tröökit, I tell ya. Och sen har vi ju den främsta anledning till att förkylning är värdelöst: inget smaksinne = svullningen tappar sin charm. Jag köpte en chokladkaka till mig själv igår (när man är sjuk så får man synda) men det var ju helt o-värt. Kände NADA smak, men tamefan åt jag inte upp halva kakan iaf. Dubbel doh på mig.

Stör ej!

Har du tänkt prata med mig mellan kl. 19.00 - 21.00 ikväll så kan du lika gärna lägga ner den tanken redan nu. Ikväll kommer jag vara icke kontaktbar, och nåde den som stör mig. Hälsinglands stolthet Edsbyns IF spelar den avgörande semifinalmatchen mot SAIK hemma på Ön, och det är så schpääännande. För er som inte är född mitt i bandyland (som mig) kan det kanske vara svårt att förstå tjusningen med bandy ("man ser ju inte bollen?"), men den finns där. Alla som någonsin varit på ett annadagsderby mellan Byn och Bollnäs kan intyga detta.
Mitt tips är 6-4 till Byn, och Hellmyrs gör minst ett mål.

(Snyggast på plan - Per Hellmyrs. Mer närbilder på han, tack. Heh.)

Personer som jämt sett likadan ut.

(Klicka på bilden för att få den större.)

Dr. Weaver.

Såg just det senaste avsnittet av Cityakuten på 3:an och gick in i ett litet chocktillstånd. Dr. Weaver slutar på akuten! Och försvinner från serien! Det går ju..bara inte. Hon är ju Cityakutens ryggrad, den som alltid har funnits där. Läkarna och sjuksköterskorna har kommit och gått, men hon har bestått. Nej, det här kommer ta en tid att smälta.

Tack för tiden vi fick med dig Dr. Weaver.

Kul liv.

Men vad roligt att vi inte har någon fungerande dammsugare i vår korridor.
Men vad roligt att vi inte har något fungerande torkskåp i vår korridor.
Men vad roligt att jag nyss åt möglig jordgubbskräm utan att veta om det.
Lagom kul liv så där.

Favorit i repris.

Fy fan för slask. (Mina tår simmade/plaskade i skorna idag när jag kom hem - myyysigt.)

Kaching-aa!

Mika - Grace Kelly

Dagens "fy fan".

Fy fan för slask.

"Popstjärnor i spritorgie".

" Jag har tänkt på en sak. Ta Henrik Berggren (Broder Daniel) och sammanför honom med Conor Oberst (Bright Eyes). Ge dem en flaska (rysk) vodka och placera sen dessa två i ett tråkigt rum på obestämd tid, så att det enda raka är för dem att dricka och diskutera. För att få i gång dem kan ni förse med någon typ av filosofisk fråga, typ "vad är meningen med livet?", en fråga som lätt kan ge upphov till vidare samtal. Sprid innan deras entré ut dolda mikrofoner (och kameror i sann "Big Brother"-anda) i rummet och banda hela händelseförloppet. Släpp ut dem när de har däckat, somnat eller gått bärsärkagång på inredningen. Tänk sedan rubriken på framsidan: "Henrik och Conor: Vi har löst meningen med livet och diskuterat andra djupheter." Sonic skulle sälja bättre än öl en fredagskväll, eh.

Emme."

Insändare hämtad ur Sonic nr 16, 2004.

Rätt låt vann.

Principiellt är jag emot Melodifestivalen. Man kan INTE tävla i musik.

Men samtidigt kan jag inte motstå att dras med i hela den sex veckor långa karusellen. Och nu när schlagertåget nått sin slutstation så känns det så skönt att kunna säga: rätt låt vann!
The Ark, och speciellt då Ola Salo, kickade alla de andra deltagarnas rumpa. Sådetså.

(Bör kanske tillägga att jag tokdansat för mig själv i mitt rum till den här låten ett otal gånger, men det behöver ni ju inte säga till någon, ok?)

La grande premiär. (Igen.)

Okej då. Jag ger väl det här med bloggande en chans till. Det gick ju inget vidare sist. Skall försöka att vara lite mer frekvent med mitt inläggs-postande den här gången, vilket borde vara lätt med tanke på att jag skrev nästan ingenting i min förra blogg. Eh.
Aja. Here goes nothing.