torsdag 13 november 2008

En låt, ett minne. Del 4.

Det är Peace&Love-festivalen -07. Jag är där med ett gäng vänner och tillsammans njuter vi av festivallivet, dvs. att vara skitiga (dusch, vad är det?) och relativt "nyktra" ackompanjerat av bra livemusik dagarna igenom. Min käre vän Anna har fått uppdraget att ta med sig något som vi kan spela musik på vid tälten, vilket hon också gör - en gammal bandspelare årgång -91 typ. Till en början fungerar den bra och allt är frid och fröjd. Men sakta men säkert börjar batteriet ta slut och följden av detta blir att musiken spelas allt långsammare och lååååångsaaaammaaareee. Speciellt låten nedan minns jag blev speciellt utsatt, Beth Ditto lät i slutändan som en transvestit som käkat väldigt överdrivna mängder testosteron.



- Staaaaaaandiiiiing iiiiin theeeee waaaay oooooof coooontrooooooool

söndag 9 november 2008

Söndagscovern - Kids

Det är söndag igen och därmed dags för en djupdykning i havet av covers.

Den här gången har det fiskats upp ett klipp där The Kooks gör en cover på, i mitt tycke, en av årets bästa låtar - "Kids" av MGMT.



Originial: MGMT - Kids



Cover: The Kooks - Kids

Noterbart är att killarna tar ut covern just efter att ha hört låten spelas på den radiokanal de besöker. Pretty cool, right?

fredag 7 november 2008

Oh, Don Piano.

Det här är det roligaste jag sett på länge, och jag skäms inte för att erkänna det.

When I grow up.

Smått desperat efter någon sorts vägledning om vad jag ska göra med mitt liv så skickade jag i somras ett sms till 118100 (de som säger att de har svaret på "allt") med frågan "vad ska jag göra när jag blir stor?". Här är svaret jag fick:

Gillar du att umgås med barn eller andra människor så kan du prova med att jobba på dagis eller i vården. Tycker du om att studera och forska så kan du arbeta som docent på ett universitet eller lärare på en fin skola. Polis eller militär kanske vore nåt, eller jobba utomlands några år. Det är ingen brådska med att ta reda på när man ska bli stor, vissa blir aldrig stora utan lever som barn livet genom, inuti.

Den sista meningen där gjorde min dag.
Fina, fina 118100 - ni var djupare än jag anade.