"Tänk på döden"

När vår lägenhet med sina 20 kvadratmeter blir alltför klaustrofobisk brukar jag ta mig en liten promenad runt kvarteret. Precis bakom vårt hus ligger en kyrkogård. Stora lönnträd, slitna grusgångar, gamla gravstenar och x antal vilda kaniner samsas om platsen. Över en av ingångarna sitter en skylt med texten "Tänk på döden". Vackert. Nu, med höstens alla färger som får träden att stå i brand och alla dessa galna löv som virvlar runt benen, är det en ren njutning att bara gå runt där och insupa stämningen.

Häromdagen när jag gick där hade jag med mig min mp3-spelare. De här två låtarna utgjorde ett perfekt soundtrack:



Moto Boy med låten "Early grave" och Annikas fina "När du dör" . (Som tyvärr inte finns på tuben ännu, men dock på Spotify här.)

Vackert så det förslår.

Kärlek på och till landet

Älskar Lite Sällskap. Måndagens höjdpunkt, no doubt. Man känner att det är gjort med värme, att Filip och Fredrik verkligen bryr sig om deltagarna. Hjärtat är med, så att säga.

Lantisen i mig känner mig också som hemma bland alla småstadsmiljöer och personligheter. Som den där långa och sparsamt trafikerade enda gatan genom byn. Eller den där årliga fyllefesten då alla super som galningar utanför ingången av folkparken. Eller den där ensamma äldre mannen som man alltid ser gåendes genom byn. Eller den där enda baren/restaurangen/pizzerian som alla går till. Det skulle lika gärna kunna vara inspelat i Alfta.

Som sagt, love it. Men man måste ju ändå säga programmet misslyckats ganska kapitalt med sitt ursprungssyfte, nämligen att hitta någon för deltagarna att starta en relation med. Liksom, Elin dumpar alla kandidater och blir kär i en annan utanför inspelningen (till F&F:s stora förtret). Hans-Göran blir visserligen tokkär men tyvärr också tokdumpad av foxy Siren, och hamnar sedan i bråk med två tredjedelar av sina kandidater. Nina dumpar även hon alla sina kandidater och startar, något oväntat, föreningen "Kvinnor för porrfria relationer" (älskar't dock!). Den enda som verkar ha något på g är ju Stellan med sina två blonda damer. Men han är ju så tråkig att man inte bryr sig om hur det går för honom ändå, taskigt men sant. Lite "fail" över det hela alltså.

Men trots allt detta är Lite Sällskap fortfarande något av det finaste som går att se på tv just nu. Kommer sitta klistrad framför sista avsnittet ikväll, fo' sho'.

(För den som inte alls förstår vad jag pratar om kan man se hela serien här.)

Hur tänkte de här egentligen?

Inte visste jag att man blev så glad av lite klåda, lukt och sveda. Man kanske borde prova det här med vaginala besvär, så kan jag också dansa lycklig med min sjal på en strand .

It's wrong to wish on space hardware

Så himla citerbar låt. Så klockrena verser. Liksom, titta bara:

I loved you then as I love you still
Though I put you on a pedestal you put me on the pill

eller

I saw two shooting stars last night
I wished on them, but they were only satellites
It's wrong to wish on space hardware
I wish, I wish, I wish you'd care

eller

Once upon a time at home
I sat beside the telephone
Waiting for someone to pull me through
When at last it didn't ring, I knew it wasn't you

Den där sista raden, "When at last it didn't ring, I knew it wasn't you", är så enkel och genialisk att den ger mig rysningar.