Ibland går hon på stadens gator som en vanlig kvinna

Igår var jag nere på stan en sväng, en ny outfit inför kvällens party skulle inhandlas. När jag då står där i kön på H&M så ser jag i ögonvrån en gråhårig man i kön bredvid min, han ser rätt bra ut och jag tänker "hm, varför känner jag igen honom?" Plötsligt slår det mig - det är ju Annika Norlins kille. Exakt i samma ögonblick som jag inser detta ser jag att hon står där framför honom. Liten och nätt, i en grön vinterjacka. På väg att köpa något som såg ut som ett flerpack strumpor och en vinröd tröja. Jag går då in i något slags panic mode, helt paralyserad av det faktum att en av de personer jag beundrar allra mest står två meter ifrån mig. Tyvärr förblir jag kvar i detta tillstånd och innan jag hunnit göra klart mitt köp har de försvunnit ut ur affären och ut på gatan. Kvar står jag och förbannar mig själv för mitt icke-existerande mod.

Jag får trösta mig själv med att jag faktiskt sagt "vi avgudar dig" till henne en gång redan, och det är ju inte illa pinkat det.